Vår ambition som fondbolag är att du som kund ska känna dig trygg med att vi arbetar med hållbarhetsperspektivet på ett medvetet och ansvarsfullt sätt i alla våra fonder. Det som kan skilja sig åt är vilken inriktning och fokus våra fonder har – det grundar sig i att vi är måna om att ha ett brett och kvalitativt erbjudande som omfattar många sektorer och marknader.

Hållbarhet är ett komplext område och har växt från att ha omfattat enbart vissa delar inom miljö och etik till att inkludera många fler. Några exempel är mänskliga rättigheter, klimat, biologisk mångfald, jämställdhet, energi, hälsa, utbildning – och hur en ledning styr och sköter ett bolag. Samtidigt som hållbarhet har växt har också allas vår kunskap om de olika områdena gjort det. Och även om vi som individ kan tycka att hållbarhet är viktigt i sin helhet, kan det ju vara så att vi på ett personligt plan faktiskt brinner lite extra för något eller några områden. Det här är också något som inkluderas i rådgivningsregelverket (MiFID II) och som påverkar dig som kund:

• I samband med rådgivning måste din finansiella rådgivare ge dig som kund en introduktion till hållbarhet.
• Rådgivaren är också skyldig att fråga dig om du tycker att hållbarhet är viktigt och vilka områden du i så fall vill prioritera för ditt sparande/val av fond.
• Rådgivaren måste också fråga dig vad du tycker är viktigt att fondbolaget och förvaltaren har tagit i beaktning i sin rapportering för en produkt, och sedan presentera alternativ som möter upp dina önskemål så nära som möjligt.

Exakt vilka frågor du kommer att få av din finansiella rådgivare kommer förmodligen att skifta beroende på vilken bank eller distributör du besöker.

Artikel 9-fonder kallas även mörkgröna och har omfattande krav både när det gäller vad de ska rapportera på och i vilka typer av bolag fonden investerar i. Ett villkor är också att fonden har hållbara investeringar som målsättning, det kan till exempel innebära att fonden investerar i bolag vars produkter bidrar till FN:s globala mål eller till minskade koldioxidutsläpp.

Artikel 8-fonder kallas även för ljusgröna, har mindre strikta krav än artikel 9-fonder och kan därmed variera i hållbarhetsnivå. En artikel 8-fond kan exempelvis enbart ha en strategi för att välja bort vissa innehav, till exempel tobak och kärnvapen, medan en annan artikel 8-fond kan ha en mer omfattande hållbarhetsstrategi som går utöver att bara välja bort vissa sektorer. Vissa fonder kan också arbeta aktivt för att påverka ett bolag i att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Svenska fondbolag ligger generellt sett långt framme med att integrera hållbarhetsperspektivet i sin investeringsprocess. Det är också en del av förklaringen till att merparten av fonder på den svenska marknaden idag kategoriseras som artikel 8.

Artikel 6-fonder är fonder utan hållbarhetsprofil såsom krävs för artikel 8- och 9-fonder, men som ändå kan ta hänsyn till hållbarhetsrisker i förvaltningen. Fonden kan också utifrån sin ägarroll ha en aktiv påverkansdialog med bolag och på så sätt ändå stötta och driva på bolaget i en mer hållbar riktning framåt. Rapporteringskravet för dessa fonder är mycket mindre omfattande än för artikel 8- och 9-fonder.

Våra sedan länge etablerade och omfattande policys, riktlinjer och strategier för att välja in, välja bort och påverka gäller både nu - och fortsatt. De är och kommer fortsätta att vara en stabil plattform i vårt arbete och ger en tydlig ram för hur vi arbetar med hållbarhet i vår verksamhet.

EU:s regelverk innebär heller inte att vi kommer att börja arbeta på ett helt nytt sätt – däremot innebär det att vi behöver ta in mer data, och rapportera och följa upp det vi gör på ett bitvis nytt och mycket omfattande sätt. Eftersom den data vi behöver rapportera på än så länge saknas från många bolag, köper vi som fondbolag in data som kan vara estimerad data från leverantörer. Vi gör också en egen kvalificerad bedömning där våra +80 förvaltare, hållbarhetsanalytiker och ägarstyrningsspecialister har ett tätt samarbete.

Som ett första steg tittar vi på hur ett bolag sköter sin verksamhet och om det är i linje med vår Policy för ansvarfulla investeringar. Vi kontrollerar också så att bolaget eller investeringen som sådan inte bryter mot internationella normer.

Här bedömer vi vilken eventuell betydande skada en investering har på människa och miljö. Ett par konkreta exempel är bland annat hur mycket koldioxid ett bolag släpper ut samt brott mot FN:s globala överenskommelser. Denna bedömning kallas DNSH (Do No Significant Harm).

EU:s gröna taxonomiförordning – taxonomin - är ett klassificeringssystem för att avgöra om en verksamhet är miljömässigt hållbar. Det innehåller tydliga gränsvärden för vilka ekonomiska aktiviteter som kan anses vara miljömässigt hållbara. Det är alltså inte en klassificering av ett helt bolag, utan det är endast bolagets produktion inom vissa kategorier såsom exempelvis cement, aluminium eller bilar, som utvärderas och klassificeras utifrån om de uppfyller taxonomins gränsvärden eller inte.

Mer om taxonomin

Taxonomin kräver att stora företag inom EU som är av allmänt intresse och har över 500 anställda ska redovisa hur stor del av bolagets omsättning som härleder från aktiviteter som klarar dessa krav, och som alltså kan klassificeras som miljömässigt hållbara, i sina årsredovisningar. Även vi som fondbolag behöver ange hur stor del av investeringarna i våra fonder som är miljömässigt hållbara.

I nuläget saknas i många fall rapportering från bolagen. Därför köper vi in data (både rapporterad och estimerad) från leverantörer som Sustainalytics. Vi gör också en egen bedömning utöver den inköpta datan.

Med tiden kommer fler och fler bolag att rapportera taxonomidata och vi kommer förhoppningsvis också kunna se bolagens förflyttningar och gradvisa förbättringar. Vi ska dock vara beredda på att de flesta bolag, och därmed också fonder, kommer att ha en relativt låg andel som är miljömässigt hållbar enligt taxonomin inledningsvis.

Idag ser vi att det bara är ett fåtal bolag som klarar tröskelvärdena, men vi hoppas med tiden få se en klar förbättring. Andelen av bolagen och fonderna som är miljömässigt hållbara enligt taxonomin kommer även att öka när taxonomin breddas med de fyra resterande miljömålen, med fler sektorer samt med mål och gränsvärden gällande social hållbarhet. Taxonomin är under utveckling och vi är bara i startskedet. Det kommer dröja några år till innan vi kan få se effekterna av det här regelverket.

Om det är en obligation som ska bedömas kontrollerar vi om obligationen är klassificerad enligt främst ICMA.

Om ett bolag inte har någon eller endast en mindre andel i linje med taxonomin tittar vi vidare på ett bolags produkter och tjänster och analyserar dem utifrån FN:s globala mål. Bidrar bolagets produkter eller tjänster till något eller flera av dem?

Om ett bolags produkter och tjänster inte når upp till vår satta miniminivå kan vi i vissa fall göra en extra analys. Här tittar vi bland annat på om det finns faktisk data som visar att ett bolags produkter eller tjänster når upp till en högre nivå än den uppskattade och inköpta datan visar. I analysen undersöker vi också om ett bolags verksamhet kan anses viktig för att något eller några av FN:s globala mål ska kunna uppfyllas.